Elina Sundström
Yoga World
Resa i YogaThailand

Andra sidan av myntet

Hej! I söndags kväll blev jag sjuk. Hade börjat känna mig konstig redan under dagen. Så satte jag mig på skumpig nattbuss som skulle ta 11 timmar, från Chiang mai till Bangkok. Och kramperna och illamåendet gick snart mot att bli en natt främst tillbringade på toalett (så liten att jag främst satt med fötterna i dörröppningen). Eller liggande i gången utanför toan där det var lite kallare, och för att benen var för skakiga för att orka upp och ned för trappan hela tiden.

En trevlig tjej från England hade inlett en konversation i “taxin” (flak med väggar typ) till bussen. Hon såg sedan att jag inte såg ut att må så bra och var så otroligt gullig hela tiden och visade mycket omtanke. Vi åkte taxi ihop till guest houset jag och Emma, min kompis från Sverige som kom några timmar senare, bokat. Jag sov bort nästan hela måndagen (usch känner mig som världens tråkigaste vän mot Emma). I går, tisdag, åkte vi bussfärd till en kaj där vi åkte båt över till ön Ko Samed. Jättejättefint här. Men jag är fortfarande illamående, trött, huvudvärk, och allmänt svag och kokande känsla i huvudet.

Så har någon tips på dels vad jag kan ha fått (annat än dålig karma…) och vad som kan hjälpa? Jag har köpt örttabletter med ingefära, druckit vätskeersättning och massa frukt-grönsaksjuicer.

Blev av med senaste uttaget pengar, och har tekniska bekymmer med lite uppgifter jag behöver skicka in för jobb och studier. Det går bra nu. På det biten av pissmyror eller vad det nu är, på stranden. Men men, vi är här i alla fall. Det är sjukt vackert, som ni ser på bilden av Emma och stranden. Älskar ljudet av vågor. Jag kan tyvärr inte, hur mycket jag än försöker, känna frid och lycka, avkoppling och må bra, kan inte uppfyllas av det härliga och vackra, eftersom min kropp mår skit och huvudet är en eldstation som trivs bättre i aircondition-rum och med iskall flaska på pannan.

Observera. Detta är också en betraktelse av verkligheten. Det är varken självömkan eller synd om mig. Bara en annan sida av myntet – när det är lätt att tro att wow så coolt med frilansliv i paradiset. Det här är också en del av det hela. Sjukdom, bestulning eller förlorade pengarna i magsjukespringet vet ej, och att jag känner mig dålig för att vara en tråkig reskompis – och teknikstrul.

Men det löser sig alltid. Det är väl det här som är mindfulnessträning på hög nivå. Acceptera, javisst, vad annars kan man göra? Det går liksom inte att förändra eller streta emot faktumet. Det som går att förändra är mina tankar om faktumet, och jag kan köpa mer ingefära och vila 😉

Men – åter igen ifrågasätter jag mig många filosofer som talar om att det inte finns npgon smärta i nuet, bara i tankarna om dåtiden och framtiden (Ekhart Tolle mfl). Har de någonsin hadt en magsjuka? Nuet är jävligt tufft just då. Att fly in i fantasi vid jobbiga situationer är många människors sätt att överleva fram till de kan ta sig ur situationen. Byron Katie som menar att vi ska älska allt som sker och allt är rätt. Det är i mina öron ett sätt att acceptera oacceptabla förhållanden. Är något på tok – försök förändra! Går det inte att förändra, acceptera this is it, it is like it is, är en sak, surrender – för att inget hjälper att kämpa emot det uppenbara som är i nuet, men att älska det eller ta det som rätt och bäst?

Nej ni ha det gott vi hörs i en annan del av livet

Kram

Elina

 

 

Annons
Annons

2 kommentarer

  1. Men gumman vad jobbigt, lider med dig. Glöm direkt att du är en dålig resvän, alla blir sjuka ibland, särskilt i främmande land. I morgon kanske det är Emmas tur att syna vattenklosettens insida, och då har du inte en tanke på att hon skulle vara en svikare/dålig resekompis. Försök att få i dig så mycket vätska du kan, och vila! Krya på digkram!

Lämna en kommentar

Hantering av personuppgifter

Denna sida använder information som kan kopplas till dig som besökare, för att förbättra och anpassa upplevelsen. Mer information finns i våra användarvilkor. Läs igenom informationen och klicka nedan om du samtycker.