Elina Sundström
Yoga World

Hej!
Jag blev sjuk i onsdags kväll. Natten till torsdagen och hela torsdagen var jag skitdålig och sedan fredagen matt, förkyld, huvudvärk. Och så värk av inflammerad visdomstand. Var och kollade den i dag. Tandläkaren spolade med något och skickade remiss till käkkirurgen för att operera bort tanden.

Så. I stället för att vara på yogakurs på Lillsved och möhippa, så har jag legat hemma. Grubblat. Och sett alla avsnitt av Skam på svtplay. Hade inte sett något innan så det var ju en hel del avsnitt. (Bra det där, mycket klokskap i sägningarna och situationerna. Nåt för alla, inte bara gymnasieelever som jag hade trott först utav temat på serien).

Nu handlar inte detta om Skam eller visdomständer utan om acceptans och tacksamhet. Jag tar bara upp mina senaste dagar för att illustrera exempel.

För nog för att jag accepterade situationen med en gång, det är som det är, det blir ingen yogakurs och bo på vackra Lillsved (Stockholms skärgård), inget möhippefirande för kära vänner (var två samma dag kunde inte gå på någon) ingen träning och inte vara ute i det vackra vädret – så var det såklart tråkigt. Det går liksom inte att fajta emot, inget blir bättre av att sura och tycka synd om sig – men acceptans är inte att radera alla känslor och känna konstant nöjdhet vad som än händer. Att byta ut känslor, eller sluta bry sig, sluta känna, eller bara tänka positivt. För en del kanske, men acceptans är också att se situationen för vad den är, tillåta sig att tycka det är tråkigt, eller sörja, vara arg eller vad det nu kan vara vid en tuffare situation än min, och acceptera de känslorna också. Och gärna låta fokus gå någon annanstans än att älta det som inte går bra. Låta tankarna komma och gå.

Jahapp där kom en bild på möhippan och jag tyckte det var tråkigt att jag inte kunde vara med, och så släpp. Jaha jag blev inte frisk i dag heller, jag är sjukt trött på att vara sjuk, men okej, se nästa avsnitt och brygg mig mer te.

Man kan gott väl ha perspektiv – att andra har det sjukt mycket värre, att en missad yogakurs är ingenting gentemot att till exempel ramla ned för ett stup och bryta kroppen, bli biten av en haj, förlora någon nära eller att svälta ihäl. MEN vi är i den situationen vi är. Och det är såklart helt okej att bli besviken på vardagligheternas små som stora ting. Sen acceptera this is it, och se på Skam… Tja.

Nå väl jag är ingen acceptans-expert, någon annan förklarar säkert på bättre vis, men det är i alla fall hur jag tagit till mig begreppet:

Acceptera situationen, känslorna och tankarna som de är. De finns där. Du behöver inte göda dem genom att älta tankar om hur illa det är. Du behöver inte kämpa bort känslor eller tankar heller för den delen. Låt det bara vara.

Så jag har gjort det så koseligt för mig jag bara kan (helt norgeifierad nu…) och tagit tillfället att vila tankarna från intryck så mycket det gått, vilat kroppen och verkligen slappat. Något jag är dålig på, det fick jag träna på nu. Och faktiskt flera gånger känt mig otroligt tacksam:

Tacksam för att mamma handlade Ramlösa med god smak till mig och sa “det är bra att dricka mycket när man skjuk” – så himla omtänksam gest när hon vet att jag gillar det – och lagat god mat med – lyx! 🙂 Tacksam att bo i Sverige, tänk om jag bott i något land utan råd med/tillgång till nässpray och värktabletter och behövt ut och jobba för överlevnad. Tacksam för just nässpray väldigt mycket. Och värktsbletter när tanden värker som mest. Tacksam att det inte är så att jag trillat från ett stup eller blivit biten av en haj. Allt är ok.

För inte länge sedan stod det i lokaltidningen om en kvinna med mycket stora problem med sina tänder men som inte hade råd att få dem fixade hos tandläkare. Tack tack tack att jag mådde bättre av att få bort inflammeringen, mattheten minskade.

Det betyder inte att jag gärna hade varit på Lillsved, i solen, med mina vänner och framför allt helst på båda möhipporna. Det betyder bara acceptans till att det blev inte som jag ville, och att jag också kan känna sjukt mycket tacksamhet.

Den stora frågan nu. Vad ska jag se på nu, när jag sett klart på Skam? 😉


Bilder från Sala från förra helgen tror jag det var.

Annons
Annons

2 kommentarer

  1. Så bra förklarat! Och grattis till SKAM-maraton. 🙂 Jag hade mitt i våras när jag låg nerbäddad i influensan. Krya på dig och lycka till med operationen! /Nellie

Lämna en kommentar

Hantering av personuppgifter

Denna sida använder information som kan kopplas till dig som besökare, för att förbättra och anpassa upplevelsen. Mer information finns i våra användarvilkor. Läs igenom informationen och klicka nedan om du samtycker.